Det fullständiga namnet på ADR är det europeiska avtalet om internationell transport av farligt gods på väg, utvecklat av Economic Commission for Europe (UNECE) för att reglera säkerheten för farligt gods i internationella vägtransporter.
Avtalet undertecknades 1957 och har nu mer än 50 undertecknare, inklusive de flesta europeiska länder (som Tyskland, Frankrike och Storbritannien) och några asiatiska länder (som Kazakstan). Även om avtalet ursprungligen utformades för Europa, fungerar det också som en modell för globala vägtransporter.
Den klassificerar farligt gods i nio kategorier efter deras fara, varav litiumbatterier och starthjälp tillhör kategori 9 (Övrigt farligt gods).
Specifika krav är följande:
Överensstämmelsedokumentation
Starthjälpen måste klara UN38.3-testet och tillhandahålla MSDS (Material Safety Data Sheet).
Förpackningskrav
Använd FN-standardförpackningar som ska vara märkta med farligt gods och kunna förhindra kortslutning, skador eller oavsiktlig antändning av farliga förhållanden.
Etiketter
Etiketter för farligt gods ska vara uppsatta inklusive batteriklass, UN-nummer, transportsättsbegränsningar m.m.
Dokumentation
Ett transportdokument för farligt gods krävs.
Ett partiellt undantag är dock tillgängligt om:
Kapaciteten hos ett enskilt litiumjonbatteri är mindre än 100Wh, eller så är litiuminnehållet i ett enda litiummetallbatteri mindre än 2g.
Litiumbatterier är förpackade med extra skydd för att undvika kortslutning.
Överskrid inte den kvantitetsgräns som anges i ADR.
